Amelie

Började med ett samtal på söndagen den 30 augusti ifrån min mamma att mormor hade fått lunginflammation och att de satt in medicin som förhoppningsvis skulle hjälpa! Sen kom samtalet på onsdagen om att medicinen som de gett min mormor inte hjälpte och att vi skulle förbereda oss på att hon inte skulle leva länge till. Din pappa var snäll och mötte upp mig, mamma, Madde och stefan vid hemmet så jag kunde sitta och prata med mormor. Även om jag inte fick nåt svar så reagerade hon med ögonen när man pratade till henne, sa hejdå och att jag älskade henne och bad att hon skulle klara sig över natten och det gjorde hon. På torsdagen den 3/9 så gick jag till henne på morgonen och satt där nästan hela dagen förutom en snabbis där jag var tvungen att springa till jobbet. Kom tillbaka strax efter lunch och sen satt vi tillsammans hela dagen. Vi ( mamma, min moster, Madde och våran kusin Åsa satt och pratade gamla minnen och spelade mormors favoritmusik. Vid kl 21 hade alla åkt hem utom jag och mamma som satt och väntade på nattvaket som aldrig kom så jag bestämde mig för att stanna hos mormor. Vid 22 kom min morbror för att säga hejdå och strax efter kom Åsa för att stanna med mormor tillsammans med mig. Var en lång natt då jag fick 1,5 timmars sömn sen var jag vaken. Mamma och Ewa kom vid 7 på morgonen och då somnade jag i 2 timmar. Madde kom kl 11 och då hade mormors andning blivit långsam.  Kl 11:55 tog min mormor sitt sista andetag!❤️❤️❤️